En vanlig människa

En helt vanlig människa? Ja, jag är hur vanlig som helst. Inget ovanligt med det. Vissa säger att varje människa är unik. Vad är unik? One of the kind?

Det finns bara en jag. Tur är väl det, skulle jag vilja påstå. Bevara världen ifrån två Karin F. Jag kan ge er ett exempel;

I förrgår var jag hos tandläkaren. Jag hade en visdomstand som han tyckte skulle bort. Detta har jag då bearbetat med mig själv i cirka två år.

Dra ut en tand! Mama Mia, tänk om jag dör när han ska bedöva, eller ännu värre, tänk om bedövningen aldrig försvinner? Då blir jag lam i halva käften resten av livet!!!

Efter många om och men och tusen bedrövelser blev det bestämt. Den 27 februari 2012 klockan 12.00 skulle tanden lämna min käft.

Jag tog ut en semesterdag. Nästa utmaning var att köra bil från Svedala till Malmö. Mitt inne i stan!
Vänliga människor hade sagt åt mig att parkera i parkeringshuset Anna. Hur enkelt som helst.

Så får det bli. Jag lämnar Svedala kl 10.45 för att hinna i tid. Ute på E65:an in mot Malmö kommer nästa problem. Hur kommer jag till P-huset Anna på enklaste sätt? Jag har ingen aning. Hjärnan är blank. Amiralsgatan! Jag måste till Amiralsgatan. Sen är det bara rakt fram och svänga vänster när jag ser P-huset. Oj, oj, oj.. Ångest och vånda, Helvete..

Jag ska befria er från hur jag tog mig dit, men PLÖTSLIGT var jag där.

Jag kör in i P-huset och nästa chock kommer snabbt. Inga lediga platser på Plan 1. (Det hade dom inte sagt, dom som tyckte att P-huset Anna var perfekt för mig) Jag fortsätter att köra upp till plan 2, 3, 4, 5, inga platser lediga, jag fortsätter till plan 6, där får jag en känsla av att jag är på väg upp till himlen, "har jag dött utan att jag märkt det".. Precis innan uppfarten till plan 7 blir det Bingo!!

Här står jag nu och vet inte hur jag ska ta mig ner till gatan. Finns här trappor? Var? Hela tiden ekar det i mitt huvud, "för helvete Karin, kom nu ihåg att du är på plan 6, annars hittar du aldrig bilen igen". Jag ser en hiss, går dit och trycker på knappen. Hissen kommer och i hissen står en kvinna! Utan att tänka frågar jag henne "bor du här"? Hon tittar förvånat på mig. Jag känner mig lite dum faktiskt. Frågan liksom kom bara! Min nästa kommentar till henne är; "oj, har du kört ända upp till plan 7"?

Som tur är, så var det en snabb hiss och vi är ute på Kaptensgatan. Hon går målmedvetet och världsvant iväg. Jag går efter, spänd som en fiolsträng och med stela ben. Jag är så spänd och ångestladdad så jag får ont i min liktorn! Kvinnan framför mig har ingen liktorn, hon svävar över trottoaren.

Här mina vänner är klockan 11.20. Jag är framme hos tandläkaren, 40 minuter förtidigt!!!11

I inledningen så skrev jag; Bevara världen ifrån två, eller ännu värre, flera Karin F!
(kanske inte fel med unik?) Eller rätta ordet ska kanske vara Udda?

Ha en skön kväll mina vänner. Ciao och Bouna Notte.

Ännu en söndag på utgående

Hoppas ni har haft en skön helg och att ni är nöjda med vad ni gjort. Vilat, kopplat av, umgåtts med goda vänner, ätit gott osv.

Jag har haft en trevlig helg. Fest i fredags för äldsta barnbarnet som fyllt 17 år. Härlig lördag med goda vänner, god mat och dryck och lite Mello. Hmm.. Idag, söndag har varit ganska lugn. Yngste sonen och minsta barnbarnet var här på en kort visit och lite middag.

Nu är det bara lite "att slappa" innan sängen ropar. Lite surfa runt på nätet och läsa lite bloggar kanske.

Här kommer lite bilder från huset;

Detta kallades garderob

Inte mycket att ha, eller hur?

Den s.k. garderoben är riven, fondtapet på plats

Ny garderob monteras

Skjutdörrar på plats

Ha en fortsatt skön kväll mina vänner. Ciao



En mulen och grå tisdag

Så är vädret i Skåne, trots att det är Alla Hjärtans dag! Så säger dom på radion och så står det i tidningarna. Alltså måste det vara sant. Men alla andra dagar då? Vad är dom? Är det inte "hjärtan dag" varje dag med sina kära? Jag bara undrar.

Tänkte bara säga hej

En måndag är snart slut. Ännu en måndag säger kanske några, men, dock är den snart slut. Jag vet att det finns 52 måndagar på ett år och jag vet och alla måndagar som tar slut är till sist en bra måndag. Eller hur?

Denna måndag har varit som vanligt, stundtals ganska OK och stundtals...en måndag. Typ. Varför jag skriver här och nu vet jag inte, har egentligen inget intressant eller roligt att skriva. Skriver bara till er eftersom jag i något av de första inläggen skrev att jag skulle sköta min blogg. Skriva varje dag och vara positiv. Hmm, där blev det inte riktigt som jag hade planerat, men jag jobbar på det. Verkligen gör jag det och rätt som det är en vacker dag, så blir allt riktigt bra. (Det är min ambition i alla fall men vissa dagar "skiter sig redan när man vaknar" eller hur?) Ni vet den slitna slogan "Jag vaknade i morse och så var den dan förstörd" 
Hoppas ni får en härlig avslutning på denna dag.
Inga bilder idag. Sorry. Ciao

Vänsterhänt statist

Precis så är det. Jag är en vänsterhänt statist i Livets teater. Ingen huvudroll  här inte, inte ens en biroll, bara statist. Ja, det är väl ganska OK. Jag är ju i alla fall med i hela spektaklet. Man får vara nöjd med det.

Här vilar ingen glitter och glamour, bara verkligheten som den är, rakt upp och ner utan krusiduller. Japp. För att riktigt få den där "I´m alive-känslan" så har det snöat och slaskat hela dagen. Hur kul är det på en skala?

Idag är det ett år sedan min mamma fick en enkel biljett till himlen. Där vilar hon nu i frid. Inget snöslask för henne mer. Skönt, "hoppas du njuter mamma".

Så här glad kunde hon se ut

när blommorna fick vatten .

Bilden är tagen på tidigt -80 tal. 

Ha en skön söndagkväll mina vänner. Ciao

Jag är ganska snygg faktiskt

I håret alltså. Jag var hos frissan igår. Hon vet vad som behövs göras i mitt hår. Tack för att du finns.


Dagen började lite tokigt. Vi steg upp kl 05.15 cirka!! Hål i huvudet? Kanske, jag vet inte, men så gjorde vi i alla fall. Bryggde kaffe, hämtade in tidningen och... P satte sig vid datorn och jag läste tidningen. Kl 06.15 gick jag och lade mig igen, strax efter kom P. Jag steg upp för andra gången denna lördag omkring kl 08.15 och P ca en halvtimme efter.


Detta koncept är inte att rekommendera. Jag har varit trött hela dagen! Så trött var jag inte när jag steg upp kl 05.15.


Dagen har passerat, jag har städat och tvättat, "fixat runt" lite. Tyvärr blev det inte gjort något i källaren. That´s to bad, för där finns att göra. Det är inte mycket kvar, men det som är kvar ska göras. Varför ska de sista dragen vara så jäkla svårt att få energi till?


Dags att kalla hem barnen kanske? Erbjuda dåligt betalt, men dock betalt! Kan det då bli lite fart på det sista?


Snart, ungefär i april skulle jag tro, är det dags för trädgården. då måste källaren vara klar. Den måste det. Snälla!! Trädgården får sedan ta april-sept. skulle jag tro.


Då vill jag här och nu anhålla om väldigt bra väder!! Är det möjligt? "Jag anhåller härmed..." Tack på förhand.


Här sitter jag och skriver "en massa skit" känns det som. Men en blogg är väl en "öppen dagbok" eller? Jag vet inte, men jag vet att jag kan bättre än såhär, att det inte blir bättre, kan jag inte förklara..


Bilder? Det förväntas bilder, jag vet, men jag har fortfarande inte sorterat ibland alla bilderna. Det är ett "hästjobb" ska ni veta. Först ska alla gås igenom, sedan ska de sorteras in kategorier, som ska döpas till mappar, osv. Förstår ni, att redan här är jag totalt slut på hjärnkontoret?

Bjuder på "spridda skurar"

På denna bild är det min mamma

och min dotter, tiden är tidigt 70-tal

Här ser ni ett barnbarn, mätt och belåten, tidigt 2000-tal

Ännu ett barnbarn, tidigt 2000-tal, Sover farmor eller?

Flickan ser ganska fundersam ut, eller hur?

Så mina vänner, nu har jag "klantat till det"!! (surprised eller?)

Vad jag har gjort , vet jag inte, men det går inte att lägga in fler bilder just nu!!!

En konstig bild och text kommer upp!!! FAN vad jag blir trött på mig själv...

Lägger ner för ikväll. Hoppas ni får ett bra slut på denna lördag. Kram på er och CIAO

Om inte om fanns, hur skulle man då göra?

Lite långsökt rubrik, men i alla fall. Om inte om fanns, då hade jag kanske varit en buss? Vem vet. detta uttryck har jag inte hittat på själv, det kommer ifrån en mycket god vän som tyvärr inte finns här på jorden längre. Han finns däremot hos mig och även hos min man. Han var "one of the kind".


Igår var jag i Lund och idag har jag varit i Ystad. Förstår ni hur uttorkad min hjärna är och hur alla kreativa trådar i denna kropp har kryllat ihop sig till ett hopplöst nystan? Ingen dans på rosor att ta tag i detta nystan ska ni veta, men jag kommer att göra det och under tiden så svär, fäktar och stönar jag. Suck.


Jag har alltså varit i Ystad idag. Vädret var ingen höjdare kan jag tala om. Snön yrde, fykte och allt jävelskap snö kan ställa till med, allt fanns med på kartan. Ha,ha, hur roligt är det?


När jag satt i cafeterian och drack kaffe, studerade jag folk precis som jag brukar. Det är ganska roligt, men plötsligt "tittade" jag på mig själv.


Jag sitter där som en staty och dömmer andra. Hur ser jag själv ut? Som ett stenansikte, utan känslor och engagemang sitter jag och dömmer.


Jag tänker; kanske ska jag le lite, se positiv ut, försöker med detta och känner att "nu ser du ut som byfånen". Jag byter strategi och tänker; le lite med ögonen, se positiv och intresserad ut. Se ut som "livet är härligt". Funkade inte, då kändes det som om jag "himlade med ögonen". "Var dig själv då, för helvete", säger jag åt mig. Sagt och gjort. Och där satt jag, med armarna i kors, blicken rakt ut i ingenting och .... ungefär som; "Kom inte hit och sätt er vid mitt bord, för då bits jag"!!


OK, jag överlevde dagen, kom hem i gott skick och hade liiite energi kvar. Fixade "ATTACK-mat åt mannen, lagade en Cabonarra åt mig själv och lagade även ATTACK-mat som mannen ska ha med sig till lunch i morgon. Inte dåligt av en "lätt knäpp hustru", eller hur?

Nu går vi ner i källaren

Här får man hålla andan och

tungan rätt i munnen

annars blir man yr..

Här är badrummet som fanns

Det finns inte längre. TACK, TACK,

förmodligen inte saknat av någon

Läget i detta badrum är i dagsläge "utblåst". bara väggar och avlopp finns kvar.

dörren hit in är stängd, men kommer att öppnas under kommande vecka för RENOVERING

Yes, "Dass" i källaren är på G. Jag kan säga, att i nuläget, är ingen Toa alls,  bättre än vad det var från början. Jag vill också säga att VI HAR ALDRIG ANDVÄNT DETTA S.K. BADRUM. ALDRIG.

(Orange är färgen på apelsiner och INGENTING annat.)

Dags att skicka denna torsdag till arkivet. Ha en fortsatt skön kväll. Ciao

 

Shit, men ändå härligt

Så är det ju. Gnäll om än det ena och än det andra, när det trots allt är fantastiskt att få leva. Frisk och en underbar familj och massor med vänner och god mat på bordet varje dag, kläder som hjälper mot kylan och en kvast att sopa bort onödig snö på trappan. Vad finns det mer? Ingenting.

Vi har börjat på ny kula här hemma hos oss. Alltså min man, har börjat om igen. Med att banta. Ny obeprövad metod. Jag har inte uppfattat vad den heter, men jag vet vad som ska finnas i kyl och frys och jag vet vad som ska tillagas. Den går utmärkt att förbereda vilket är suveränt. Tycker jag. Första fasen i denna nya bantning heter Attackfasen! Vad säger ni om det? Den kan väl bara lyckas, eller hur? Vem vågar gå emot ATTACKFASEN??? Inte jag, jag gör precis som det står på pappret och vad mannen har för önskemål. Vad skulle ni gjort?

Det här med att skriva blogg!! Har man en dagbok, ni vet en sådan med snyggt omslag och linjerade rader, där skriver man när man får ett infall. Jag har inte möjlighet att blogga i datorn när "infall eller anfall" för den delen kommer. Jag är oftast på jobbet, faktiskt alltid när jag får ett  "anfall att vilja skriva", tyvärr. Det är ofta som jag får ganska bra "infall" som skulle kunna bli jäkligt bra inlägg. Tror jag. Men tyvärr så tror jag inte att min chef skulle gilla att jag plötsligt sa; "Timout, jag måste bara skriva lite"!!

Det här med hus och renovering!!  Hur roligt är det på en skala?

Vi bodde ganska bra. Hus på en-plan, lagom trädgård och skapligt uterum. Men, jag ville gärna ha en källare. Vi hade det i det tidigare huset och jag saknade verkligen källaren. Vi hade tvättrum, dusch, bastu och massor med utrymme för "bra att ha". Typ. (Mannen höll faktiskt med mig)

Vi letade nytt hus och fann detta som går under namnet "37:an". Renovering behövdes, visioner och ambitioner flödade. Yes!! Och, har är en källare! Yabbadabbadoo, Lyckan är total!! Bingo.

Några bilder på hur det såg ut då....

Innan ni bläddrar vidare vill jag säga; Detta mina vänner är inte Öststaterna på -50-talet. Detta är vår källare på 2011-talet.!! Sant som Amen i Kyrkan. så är det. Sanning. På riktigt.

Så här såg tvättrummet ut

En annan del av källaren..

Denna vägg finns inte längre.. (tack och lov)

Ja, kära ni, detta är källaren jag trånade efter!!!! Ambitioner, visioner och energi flödade, Inga problem, detta fixar vi..............Suck. suck, suck. Och fler bilder finns. Både före, nu och snart....

Jo vi har gjort massor i denna fördömda källare. Cirka 75% faktiskt. en de sista 25%:en sitter långt inne. Krafterna sinar riktig ordentligt, visionerna är bar en dimma och ambitionerna? Ja dom "tummar" vi på lite. Ändrar här och där, förenklar lite hit och dit...osv.

Det var allt för idag. I morgon är jag i Lund och på torsdag i Ystad. "ATTACKFASEN" fortsätter. Omväxling är bra för en krokig själ, eller hur? Hoppas ni får en skön avslutning på denna tisdag. Ciao



Kallt eller svinkallt?

Vad tycker ni?
Det är kallt så in i h-e, om jag får säga vad jag tycker. Jag hatar kylan. Den tar stryptag på mig och jag kan inte tänka klart. Det blir bara skit av allting. Min hjärna och resten av mig är inte skapta för att frysa. Vi vill ha sol och värme.
Jag är väl medveten om att det finns folk som har frusit ihjäl de senaste dagarna, stackars människor, så orättvist är det här i världen och jag sitter här insvept i min fleecefilt och gnäller. Jag känner mig patetisk och nästan lite som "det är ynkligt att höra en lus hosta".

Denna måndag är på väg att dra nattmössan över sig och det är kanske lika bra det. Den blev vad den blev och inte ett enda dugg mer.

Jag har gjort vad jag kunnat och jag har gjort mitt bästa, mer än så blev det inte. Hoppas ni har en bra måndagkväll. Buenas tardes y hasta maniana.

Snart kommer våren eller hur?

Visst är det så?

Det måste vara så.

Kraftig uppryckning, tack

Jag behöver "rycka upp" mig. Skärpa mig.
Här kommer min "att göra" lista;

Rycka upp mig
Skärpa mig
Få ändan ur vagnen
Tänka positivt
Ta tag i saker
Sluta gnälla
Få inspiration att följa listan.

Har varit nere i källaren för att försöka göra någonting. Det gick inte. Alldeles för rörigt, både i källaren och i min själ. Jag vet inte var jag ska börja. För att göra något så har jag åtminstone tvättat två maskiner. Inte illa.
Jag har varit och hälsat på min pappa. Vi bestämde att han skulle bjuda på middag och han ringde och bjöd sin bror och svägerska. Jag ska laga maten. Varför inte en 3-rätters? Jo, det nappade han på. Bjudningen går av stapeln den 25 februari så jag har lite tid att tänka och komponera ihop något. Det blir säkert bra. Han hade hjortkött i frysen så det får bli en viltgryta som huvudrätt. Hasselbackpotatis till denna kanske?

Här på min gata passerar en massa människor dagligen och ibland flera gånger om dagen. Kan inte förstå varför inte en enda av dem har skrapat bort isen på min bil? Konstigt, man får göra allting själv.

Skämt åsido. Jag försöker att få inspiration till att laga mat åt oss. Vet inte vad jag ska göra, det är blankt på inspiration och intresse. Jag som normalt brukar tycka det är roligt att laga mat. Nåja, det fixar sig säkert, tror jag.

Det är väl detta jag längtar efter. Sol och en skön solstol.

Platsen är Spanien och året är 1968.

På den tiden var stolarna i tyg. Ni vet sådana som var ett helvete att "veckla upp".

Jag återvänder till att hitta något gott att tillaga. Hoppas ni får en skön lördag. Ciao

Karin i Svedala: Mitt i veckan

Karin i Svedala: Mitt i veckan: Onsdag, mitt i veckan och bara imorgon också, sen är det fredag. Det är väl snudd på "hål i huvudet" att resonera såhär, men, suck.. tröttsa...

Mitt i veckan

Onsdag, mitt i veckan och bara imorgon också, sen är det fredag. Det är väl snudd på "hål i huvudet" att resonera såhär, men, suck.. tröttsamt med kyla och snö. Det snöar här i Svedala. Inte några mängder men i alla fall. Det finns ett skånskt uttryck som säger "det är så dags att komma med hö, när hästen är dö". Lite så känns det, snöa nu? Har det inte snöat innan så kan det kvitta. Nog om gnäll.

Dags att göra något. Vad? Ta hand om sig själv kanske. Håret ser inget vidare ut, händerna är torra, fötterna skriker efter ett fotbad och lite pedikyr. Kläderna, ja kära ni kläderna, dom är också trötta, trista och lite urtvättade. Så är det. Dags att "styla sig" kanske? Då behövs kraft och energi. Oj, kan det vara så? Hoppsan,här flödar gnället.

Jag drar djupa andetag och börjar om ifrån början. Denna tisdag är på väg att dra sig tillbaka. Jag har gjort vad jag kunnat för att den skulle bli bra. Den blev vad den blev, sån´t är livet, men jag är frisk, har jobbat, hjälp mina kunder, varit trevlig mot arbetskamraterna och när jag kom hem så lagade jag mat till min man och mig själv.

Jag försöker tänka lite på vad som ska ske i trädgården så fort det blir möjligt. Det är roligt och vilsamt för själen att tänka på trädgårdsarbete, blommor, växter och annat som ska vara där. Jag har stor hjälp av min dotter när det gäller trädgården, eller för att vara riktigt uppriktig, det är hon som har blygsam hjälp av mig. Hon sköter tankearbetet och planeringen och jag säger ja, "tala om för mig vad jag ska göra, så gör jag det". så är det.

Planer på gång?

 Ja, kära ni, vad månde bli av detta?

 Och detta?

Och här då?

Ja, som ni ser, här behövs någon som kan trolla. dessa bilder är tagna när vi flyttade hit. Renoveringen av huset tog hela våren och sommaren. Trädgården fick stå på undantag. Nu denna vår är trädgården prioritering ETT. Vissa saker hände förstås, bilder på de kommer vid ett annat inlägg. Ha en fortsatt skön kväll. Ciao